Kliniskt verksamma veterinärer har länge känt ett behov av en enkel bilddiagnostisk teknik som komplement till den kliniska undersökningen. Institutionen för kirurgi och medicin, stordjur, SLU, är den enda utbildningsplatsen för blivande veterinärer i Sverige och institu-tionen bör därför ligga i frontlinjen. Den 27/6 2000 hade institutionen besök av dr Peter Leando, President of the Australian Thermology Association, som demonstrerade utrust-ningen Meditherm DITI Vet2000 (Digital Infrared Thermal Imaging), en värmekamera speciellt utvecklad för medicinsk användning. Demonstrationen bl.a. på våra patienter utföll mycket väl. Metoden är snabb, icke invasiv, kostnadseffektiv och kräver inga speciella arrangemang. Däremot krävs viss utbildning i tekniken och tolkningen av thermogrammen och kurser ges i flera delstater i USA och i Europa. Det gäller för klinikern att förstå konceptet fysiologisk imaging, dvs att känna igen och värdera normala/onormala vaskulära mönster i huden, som återspeglar aktiviteten i det autonoma nervsystemet (sympatikus). Eftersom olika skador och sjukdomstillstånd uppvisar karakteristiska mönster så erbjuder thermografi ett unikt hjälpmedel att "se" inflammationer i muskler, senor, leder, ligament, skelett, nerver mm.

Den 6 november 2000 gick några medarbetare vid institutionen en introduktionskurs på SLU för dr Peter Leando. Under hösten 2000 och våren 2001 hyrde institutionen för kirurgi och medicin, stordjur, SLU, värmekamera-systemet Meditherm DITI (Digital Infrared Thermal Imaging) Vet2000. Syftet var att utvärdera systemets kliniska användbarhet i samband med utredning av hälta/rörelsestörningar hos häst. Resultaten var mycket lovande och har redovisats i tre rapporter (Tóth och Broström 2001, 2002) och fler publikationer är på gång. Våra resultat har visat att Meditherm Vet2000 är speciellt användbar för diagnostik av vissa mjukdelsskador och av en del ryggproblem på häst. Dessa problem är ofta svåra att få en uppfattning om trots en noggrann klinisk undersökning och kompletterande undersökning med röntgen, ultraljud och skelettscintigrafi ger inte alltid någon säker vägledning. Thermografi erbjuder här en kompletterande undersökning genom att spegla fysiologiska förlopp via autonoma nervsystemet (sympatikus) i s.k. realtid. Värmekameran registrerar infraröd strålning och de registrerade pixlarna på thermografibilderna färgsätts på liknande sätt som för gammakameran vid scintigrafi. Scintigrafi är en radioaktiv metod som kan användas för att registrera ämnesomsättningen och blodflödet i skelettet och båda metoderna kompletterar varandra.

Forskningsplan rörande thermografisk bilddiagnostik på SLU.
1) Basala studier angående reproducerbarheten, dvs undersöka i vilken omfattning externa faktorer påverkar resultaten och hur resultaten eventuellt påverkas av hästens dygnsrytm, yttre miljö etc.

2) Thermografi av normala hästars ryggar som ingår i ett s.k. ryggprojekt vid SLU.

3) Thermografi av normala hästar före och efter arbete (longering och rull-matta).

4) Initial utvärdering med thermografi av patienter, som kommer till kliniken för hältutredning. Kontinuerlig uppföljning av behandlingsresultat.

Referenser
Braverman Y (1989). Potential of infra-red thermography for the detection of summer seasonal recurrent
dermatitis (sweet itch) in horses. Vet Rec 125:14, 372-374.
Dahlgren L (2002). Värmekamera avslöjar skador och problem. Stallmagasinet 2002/4:76-77 (intervju).
Denoix JM (1994). Diagnostic techniques for identification and documentation of tendon and ligament injuries.
Vet Clin North Am, Equine Practice 10:2, 365-407.
Jones WE (1998). Thermography. J Equine Vet Sci 18:7, 422-423.
Kold SE and Chappel KA (1998). Use of computerized thermographic image analysis (CTIA) in equine
orthopaedics: review and presentation of clinical cases. Equine Vet Edu 10:4, 198-204.
Rantanen NW and McIlwraith CW (1996). CAT scanning (computed tomography), MRI (magnetic resonance
imaging) and thermography. Vet Cont Edu, Massey Univ No 172, 13 -20.
Ross RF (1989). Infrared thermography for detecting sweet itch. Vet Rec 125:18, 466.
Schweinitz von DG and Haussler KK (1999). Thermographic diagnostics in equine back pain. Vet Clin North
Am, Equine Practice 15:1, 161-177.
Tóth T and Broström H (2001). Thermography in Horses – A pilot Study. Presented in Continous Education
Program, SLU.
Tóth T and Brostöm (2001). Thermography in Lameness Examination of Horses. IX Meeting of Hungarian
Equine Veterinary Association, Budapest 9th November 2001.
Tóth T and Brostrom (2002). Thermography in Lameness Examination of Horses. A Clinical Evaluation of
Digital Infrared Thermal Imaging (DITI). 12th Annual Symposium ACVS, San Diego, October 17 – 20 2002.
Turner TA (1996). Uses and limitations of thermography. Pferdeheilkunde 12, 684-685.
Turner TA (1996). Thermography as an aid in the localization of upper hindlimb lameness. Pferdeheilkunde 12,
632-634.
Turner TA, Rantanen NW and Hauser ML (1996). The equine athlete: tendon, ligament and soft tissue injuries.
Proc Dubai International Equine Symposium 165-176.
Turner TA et al (1983). Thermographic evaluation of horses with podotrochlosis. Am J Vet Res 44:535-539.
Vaden MF et al (1980). Thermography: A technique for subclinical diagnosis of osteoarthritis. Am J Vet Res 41:
1176-1179.
Van Hoogmoed L, Snyder JR, Allen AK and Waldsmith JD (2000). Use of infrared thermography to detect
performance-enhancing techniques in horses. Eq Vet Educ, April: 132-138.